"Lyckliga bloggar inte"

Ja ungefär så var överskriften på en insändare i metro idag. "Lyckliga bloggar inte" Personen påstod att var man lycklig behövde man inte blogga. Kanske är det så att en person som är lycklig inte behöver blogga, Men jag är lycklig och jag bloggar. Alla människor lyckliga eller ej behöver väl få utlopp för sina känslor och tankar på ett eller annat sätt, endel använder bloggen, endel gråter eller skrattar ut hos en vän, endel skriver insändare:)
Alla är olika. Jag tycker om att skriva av mig på bloggen både när jag mår dåligt och när jag är glad och lycklig. Jag har inte min blogg för andras skull utan för min egen, ett sätt att minnas dagarna som går..

Tänkte vara mer filosofiskt och spinna vidare på detta men nu är jag skittrött, kom hem från jobbet precis.

"Lycklig är den som inte sörjer över vad han saknar men gläds åt vad han har"
Demokritos

Familjeliv

Familjeliv.se den sidan var min husgud när jag var gravid. Satt jag framför datorn så var det den sidan jag surfade på. Kikade efter människor som var lika långt i graviditeten, läste förlossningsberättelser, frågade massa frågor typ "Nu har jag ont där? Varför har jag det".Jag kollade in andras gravidmagar och kikade på nyfödda bebisar..

Mest av allt läste jag alla dessa forum de har, det finns så himla många hysteriska människor, tyckte jag att mina frågor var dumma så var de inte hälften så dumma som deras.. Det fanns självklart också många bra frågor med bra svar.

Gravid vecka 39

Efter jag fick barn så har familjelivs sida bara varit en sida att snoka på, kolla om det är någon man känner som är gravid.
Men jag har också kollat lite i forum för barn mellan 0-12 månader och man kan få mycket tips. Ibland blir man bara så trött på alla som tror de vet allt, de ger folk elaka svar på frågor som svaret inte alls är självklart för alla..


Dagens minus får alltså de elaka besserwissrar som finns på familjelivs forum.

Dagens plus får de som är trevliga, omtänksamma och ger bra svar på familjelivs forum.

huskatten fick spö utav Kerry

Japp där fick han för att han spöa Smulan. Igårkväll kom mina svärföräldrar med sin hund och huskatten var visst på verandan.. inte så bra.. Så nu är han bortjagad. Har inte sett till honom än..

Kollade på en sjuk dokumentär igår.. Söta 5åriga flickor som skulle vara med på skönhetstävlingar.. stackars ungar.. jättesminkade och värsta pressen från sina morsor, morsorna var verkligen hemska.. blä

Städning, mys med O och matlagning står på schemat innan jobbet idag!

Min katt fick spö utav huskatten..

Åh vill ha en blogg som är intressant och underhållande!! Vet inte hur och om vad jag ska skriva bara.. *funderar*

En ny människa

Fy vad skönt att denna dag äntligen är över! Det gick hur bra som helst på jobbet!!!

Jag får vara på min avdelning och gå på upplärning de här två månaderna. precis som jag önskat! Ni anar inte hur dåligt jag mått inför den här dagen, hela julen och nyår har jag haft ångest. Igår mådde jag illa som fan hela dagen (kände mig jättetråkig när vi var i Lerdala) Inatt sov jag ingenting och de få minuterna jag sov drömde jag om jobbet.. MEN nu känner jag mig som en ny människa.. ska börja mitt vanliga skift imorgon, så jag jobbar kväll OCH det absolut göttigaste är att det inte är någon fredagskväll :) Tihi! Åh vad jag mår bra nu!

Hade en urmysig kväll med föräldrargruppen igår. De är så goa hela bunten!! Förhoppningsvis blir det snart party på krogen för oss tjejer!!

Lite bilder från gårdagen

sista dagen innan jobbet..

..den ska jag spendera med människor jag tycker om. Först fika här hemma med Ronia, Becka och Johan.

Ieftermiddag åker vi till Lerdala och käkar tacos med Cissi och Martin, Emelie och Andreas och barnen naturligtvis.

Oliwers nya nöje, dammsuga

Hanna kom igår och skulle hjälpa oss att möblera om. MEN det blev ingen omöblering och ingen filmkamera heller för den delen. Ommöbleringen får vänta tills vi fått tag i ett golv att lägga däruppe. Anton fick iallafall bort den hemska heltäckningsmattan och limmet smidigt, det var skönt. Så nu är det bara golv som fattas.

Våran läckra övervåning.

Inte så fräscht under en heltäckningsmatta

?

Varför känns andras liv så mycket enklare?